Fotografi i nutid

Fantasies have to be unrealistic because the moment, the secod, that you get what you desire, you don't, you can't want it anymore. In order to continue to exist desire must have it's objects perpetually absent. Its not the it that you want, it's the fantasy of it. So desire supports crazy fantasies. This is what Pascal means when he says we are only truly happy when daydreaming about future happiness or why we say the hunt is sweeter than the kill. Or be careful what you wish for, not because you get it but because you're doomed not to want it once you do."
Citat från en Film med en av mina favoritskådespelare Kevin spacey..


men iallafall.. veckan i korta drag kanske? veckans tema var närhet. och våran klasshängning var hemlig så våra namn stod inte med. vilket innebar att folk kommenterade mer än vad dom skulle gjort om namnet hade stått med.. var riktigt kul och intressant.. och sedan fick vi gissa vilken bild som tillhörde vilken fotograf.. var roligt! jag hade 11 rätt av 15 så är lite stolt.. Hannes och moa hade alla rätt..


Minneskorten till våra kameror har äntligen kommit! så nu kan jag återgå till att använda ett eget istället för att låna från någon annan då mitt blev stulet ur datorn.. men men.. sånt händer.
våran klass har varit sjukt flummig och konstig denna veckan.. berodde nog mycket på det analkande lovet skulle jag tro.. men var riktigt roligt.. flummiga genomgångar i photoshop med gigantiska 80tals telefoner blandannat. vi hade besök av 2 gamla elever och pratade med  dom och de visade bilder.. och även haft genomgång idag om "the decisive moment" alltså ett avgörande ögonblick.. jag hade 2 bilder. en som finns här i bloggen. en bild från stockholm på ett par som pussas. och en annan på en far och en dotter som stirrar upp i skyn på någon son jag inte vet vad det är för jag såg ingenting. alltid spännande..


just nu sitter jag på tåget ner mot skåne.. en låååång resa som startade klockan 12:39 från forsa. och är framme i Lund 21:00.. i runda slängar ca 8,5 timme..
men jag klagar inte.. jag tycker faktiskt om att åka tåg.. inte buss dock.. men iallafall..
när man sitter på ett tåg, för det första så skiftar landskapet väldigt mycket om man åker en längre sträcka.. så det finns ju alltid något att se om.. även om det kanske inte alltid är allt för intressant.. men även det att när man väl sitter på ett tåg.. så kan man inte direkt stressa fullt lika mycket som man gör i vardagslivet.. man sitter där på tåget.. och kan inte göra så mycket åt situationen föränn du kommer fram.. så man sitter där.. många i sin egen värld. lyssnar på musik. kanske, kollar på film, läser, några jobbar.. och andra bara sitter där, tänker helt i sin egen värld... jag tycker det är så mysigt.. att man bara finns.. jag tror att jag är en sån där tågfilosof kanske.. vem vet..
Men jag gillart.. att man sitter så många tillsammans.. fast endå så är man helt avskärmad från alla andra.. man sitter med dom man åker med.. och då pratar man med dom.. åker man själv.. ja då är man själv.. därför är det så kul att titta på alla dessa människor och personligheter.. för det är just vad man blir när man svävar in i sin egna värld.. personlig..


men oj oj vilket långt inlägg :P kanske återkommer senare.. nu ska jag återgå till att tågfilosofera..